År 2020 startade BalticWaters2030, tillsammans med Uppsala universitet, ett fem år långt projekt som inte kan beskrivas som något annat än djärvt. ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön syftar till att se om det går att stärka Östersjöns torskbestånd genom att sätta ut torsklarver i Östersjön. Det kan låta simpelt, men det är många steg på vägen där mycket ska falla på plats.
Att göra allt för första gången
Johanna Fröjd, driftledare i projektet ReCod, drar på sig den tjocka dunjackan innan hon går in i det 7 grader kalla rummet där torskbassängerna står. Rummet är alltid kallt för att säkerställa att temperaturen på vattnet har rätt nivå. Johanna vet allt som är värt att veta om torskarna på Ar, hur systemen för vattenrening fungerar och vilka förhållanden i vattnet som råder just idag. Men så har det inte alltid varit. Forskningsstationen byggdes om för att anpassas för att hålla torsk, ett bygge som blev klart i slutet av år 2020. Snart därpå flyttade de första torskarna in. Men det finns ingen lärobok för att hålla torsk, kläcka fram larver och sätta ut dem i Östersjön – det är något som projektmedarbetarna i ReCod fått lära sig på vägen.
Om ReCod
Projektet genomför på forskningsstationen Ar på Gotland – mitt i Östersjön. Målet med ReCod är att genomföra försök med utsättningar av 4 – 6 dagar gamla torsklarver på några platser utmed ostkusten där vi undersöker om larverna överlever och klarar att etablera sig. Om försöken blir framgångsrika finns möjlighet för återetablering av torsken i Östersjön på fler platser, något som ökar chanserna att bevara och skydda det unika östra beståndet. Vill du veta mer? Kika in på projektet hemsida.
– Det gäller att vara lite av en uppfinnare, säger Johanna. Eftersom i år har varit det första riktiga verksamhetsåret, då torskarna lekt på Ar, ägg producerats och kläckts, har vi på väldigt kort tid lärt oss enormt mycket. Det har varit extremt arbetsintensivt samtidigt som det varit fantastiskt spännande.
De första torskarna som flyttade in på Ar kom redan i mars 2021. Sedan dess har det flyttat in torsk i ytterligare två omgångar. Men att fiska torsk till projektet visade sig vara utmanande.
– Torsken som vi fiskar till projektet ska ju fiskas så skonsamt som möjligt, vi vill att de ska vara i god kondition när de kommer till stationen. Men fiskemetoder är ju inte designade på det sättet. Torsken lever på stora djup så fisket måste ske mycket skonsamt och långsamt så att fisken inte skadas eller får tryckfallssjuka, säger Johanna.
Bild: Johanna Fröjd, driftledare ReCod, BalticWaters2030.
Under första året på Ar märkte Johanna också att torskarna behöver lång tid för att acklimatisera sig till livet på forskningsstationen, annars leker de inte. Inför nästa säsong är därför målet att torsken ska fångas ett halvår innan lekperioden börjar så det finns god tid för torskarna att vila och äta upp sig.
År 2021 kom leken aldrig riktigt i gång på forskningsstationen. En del torskar var helt enkelt i för dålig kondition, antingen på grund av att de var de för små och svaga eller på grund av att de inte acklimatiserade till livet på stationen. Det tog dock torskarna igen med råge i år.
– När väl leken satte i gång insåg vi snabbt att vi hade underskattat hur mycket ägg som torskhonorna på Ar producerade, säger Konrad Stralka, verkställande ledamot på BalticWaters2030.
Bild: Torsk precis ankommen till Ar, Foto: Madeleine Kullenbo, BalticWaters2030.
Idag är torskarna på forskningsstationen i väldigt god kondition och faktumet att de leker är ett tecken på att de mår bra!
– De torskar som har bott på stationen längst har ökat mycket i både vikt och längd. De ser ut som torskar ska se ut, säger Johanna.
Kärlek på Ar
Östersjötorsk blir könsmogen vid ca 2 års ålder och leker från maj till augusti. För att honan ska kunna släppa sina ägg krävs specifika förhållanden. Vattnet bör vara runt 7 grader med en salthalt på minst 12 promille och en syrehalt på minst 8 mg/liter (5,6 ml/l). Detsamma gäller för hanens spermier, de behöver liknande förutsättningar som torskäggen för att kunna simma. Se en film från torskleken på forskningsstationen Ar här.
Bild: Parningen inleds med uppvaktning! Hanen simmar bland annat med magen mot honan. Foto: Johanna Fröjd, BalticWaters2030.
Äggen flyter sedan upp till ytan där de samlas in av ägginsamlaren och flyttas till inkubationsenheter där larverna kommer kläckas. Det tar ca 12 dagar från befruktning till kläckning om vattnet håller 7 grader. När larverna kläcks lever de på sin gulesäck i 4-6 dagar. När gulesäcken är förbrukad är larvens käke färdigutvecklad och de börjar födosöka på egen hand. Larverna på Ar släpps ut innan de har förbrukat hela sin gulesäck.
Från ägg till larv till torsk i Östersjön
När larven väl släppts ut lever den sin första tid fritt i vattenmassan och äter då framför allt djurplankton. Torsklarven kan simma, men väldigt begränsat till en början och följer då mer vattnets strömmar. När torsklarven är ca 1-1 ½ månad har den växt till sig och utvecklats till liten torsk. Då söker den sig närmare kusten och mot bottnen för att äta kräftdjur och andra smådjur och när den så småningom blivit ännu större ger den sig ut på djupare vatten där dieten huvudsakligen består av fisk. Hur lång tid det tar från befruktning till färdig torsk varierar beroende på flera faktorer som tillexempel födotillgång och temperatur. Men få ägg blir vuxna torskar – dödligheten på torskäggen är över 99 % i det vilda, och även dödligheten på larver är stor.
Bild: Torskens levnadsstadier.
– Det är en utmaning för projektet att torsken i Östersjön lever så nära gränsen för när fisken inte längre kan fortplanta sig. Det finns torsk så långt upp som Åland, men där är salthalten så låg att torskens ägg sannolikt inte överlever. Det här är dock en av många frågeställningar som projektet ska forska på de kommande åren, säger Konrad.
För de larver som kläcks på forskningsstationen väntar många utmaningar– en sådan är transport till utsättningsplatsen och sedan utsättning i Östersjön.
– I år har vi satt ut ungefär 800 000 larver, men hur många som överlever vet vi inte ännu. Framtida analyser av data, provfisken och vetenskaplig uppföljning kommer därför vara en viktig del av projektet, säger Konrad.
Inför utsättningarna har provfisken och gedigen provtagning i utvalda vikar genomförts. Totalt har femton utsättningar genomförts under sommaren: en i Baggensfjärden i Stockholms skärgård, fyra i Tvären utanför Nyköping och tio i Kappelshamn på Gotland. Vikarna har valts ut på grund av att de har förutsättningarna som krävs för att larverna ska ha goda chanser att överleva. Baggensfjärden och Tvären är mer inneslutna vikar vilket ökar sannolikheten att projektet kan återfånga torskarna i framtiden. Kappelshamn är en mer öppen vik vilket försvårar återfångsten.
– Detta första år har vi fokuserat på att lära oss hur utsättningarna ska gå till för att vara så skonsamma som möjligt för torsklarverna. Det är enklare att göra fler utsättningar här på Gotland där forskningsstationen ligger, men nästa år kommer vi satsa på att göra merparten av utsättningarna i Baggensfjärden och Tvären, säger Johanna.
Nu har torskleken avslutats och i mitten av augusti genomfördes den sista utsättningen för i år. Lugnet börjar lägga sig över forskningsstationen, men det kommer inte vara alltför länge. För att säkra genetisk variation under nästa säsongs lek kommer torskarna på Ar att bytas ut och nya fiskar kommer flytta in på stationen i höst. Men innan dess ska mycket göras.
– Efter fältsäsongen 2022 ska vi utvärdera vad vi gjort bra och vad vi kan göra ännu bättre nästa år. Vi ska också serva anläggningen och göra förbättringar. Bland annat ska vi öka antalet inkubationsenheter så vi har plats för ännu fler ägg och larver till nästa säsong, säger Johanna.
Fokus på forskning i höst och vinter
Medan Johanna och hennes kollegor tar hand om torskarna och stationen så har projektets doktorander Neele Schmidt och Maddi Garate Olaizola ett annat fokus. Maddi och Neele har spenderat största delen av sin tid ute i fält eller i laboratoriet för att genomföra experiment under sommaren, och nu i höst väntar omfattande analyser av all data som samlats in. Maddi fokuserar sitt doktorandprojekt på fenotypisk och genetisk variation i tidig levnadsfas av torsk från östra beståndet i Östersjön, med fokus på hur den marina miljön påverkar torskägg och larver och potentialen att öka överlevnaden genom dessa stadier.
Bild: Maddi Garate Olaizola under experiment av torskäggens flytkraft under olika miljöförhållanden, foto Madeleine Kullenbo, BalticWaters2030.
– Under sommaren genomförde jag dels experiment på ägg och larver som inkuberas under olika salthalt och temperatur, dels hur larver reagerar när de släpps ut i en lägre salthalt. Jag har samlat in data på överlevnadsgrad och flytkraft under olika miljöförhållanden, och jag har tagit prover på larver för genetiska analyser. Data om larvernas överlevnadsgrad och flytförmåga ska nu digitaliseras och analyseras, samtidigt kommer jag under hösten och vintern titta på vilka gener som har uttryckts under ägg- och larverinkubationen och salthalts förändringen, säger Maddi.
Neeles doktorandprojekt behandlar metodiken för att producera och introducera torskägg och larver i Östersjön samt på uppföljning av utsättningar i fält.
– Jag kommer fokusera på att bearbeta och analysera all den data vi samlat in i år, det vill säga eDNA, fiskedata samt plankton. Exempelvis kommer planktonproverna att ge information om larvernas födotillgång i de olika utsättningsvikarna. Jag kommer också planera för experiment och fältarbete för nästa år vilket kommer innefatta märkning av larvernas otoliter, säger Neele.
Bild: Neele Schmidt på fartyget Svea för att fiska torsk till projektet ReCod. Foto: Henrik Pärn, SLU.
Även om fokus i projektet förändras nu när lekperioden är över, är det nog ingen inom projektet som inte tänker på hur det gått för de torsklarver som släppts ut i år.
– Jag hoppas våra larver överlever, växer till sig till vuxna torskar och kan reproducera sig så att de kan bidra till torskbeståndet i Östersjön, det är ändå med den förhoppningen som vi gör allt det här, säger Johanna.
Och vi kan inte annat än att hålla med och önska årets torsklarver ett stort lycka till!
Sist men inte minst: möt våra sommarjobbare!
Sommarsäsongen är intensiv inom projektet ReCod. Vi hade turen att få hjälp av Amalia och Lovisa under några månader. De har bland annat hjälpt till med provtagningar, tagit hand om torskar och larver, hjälpt till vid utsättning av torsklarver i Östersjön och stöttat doktoranderna i olika experiment.
– ReCod är att det är ett helt fantastiskt projekt där det finns mycket att vinna och lite att förlora. Jag har verkligen känt mig involverad i något stort vilket är otroligt mäktigt, säger Lovisa som studerar Biomedicinprogrammet på Umeå universitet.
– Det jag älskade med min tid inom projektet var att det hände så mycket hela tiden. Varje vecka var vi i fält och släppte ut larver, samtidigt som jag var mycket på forskningsstationen och tog hand om torskarna. Jag fick även möjligheten att delta i experiment, säger Amalia som är biolog och studerar ekologi vid Uppsala universitet.
Är du intresserad av att sommarjobba på Ar nästa år? Håll då utkik på vår hemsida framöver!
